Remissversion: Autism
Kartläggning och utredning
Samverkan mellan förskolan eller skolan och vården vid utredning av autism
Samverkan mellan förskolan/skolan och hälso- och sjukvården i samband med att barn eller ungdom genomgår utredning för autism.
Målgrupp eller situation
Barn och ungdomar som genomgår utredning inom hälso- och sjukvården med frågeställning autism.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att sjukvården ska gå igenom utredningsresultaten för barn och ungdomar som har genomgått en neuropsykiatrisk utredning tillsammans med förskolan eller skolan, inklusive elevhälsan – oavsett om barnet har fått en diagnos eller inte (prioritet 3).
När barn i skolåldern har misstänkt eller fastställd autism och visar tecken på ogynnsam utveckling ska hälso- och sjukvården samordna sina insatser med socialtjänsten och skolan, i dialog med barnet och barnets vårdnadshavare (prioritet 3).
Kompetenskrav
Enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Förskolan eller skolan har bäst kännedom om hur svårigheter och symtom visar sig i förskole- respektive skolmiljön, och hur anpassningar och stöd fungerar där. Hälso- och sjukvården kan erbjuda kunskap om vilka behov som barn och elever med autism kan ha. Därför är det bra om förskolan eller skolan, elevhälsan och hälso- och sjukvården kan samarbeta och utbyta information, både under utredningen och när den är klar. Barnet eller ungdomen och vårdnadshavare måste ge sitt samtycke till informationsutbytet.
Genomförande
Utredning och diagnostik av autism hos barn och elever grundar sig på en noggrann kartläggning av hur symtom och svårigheter kommer till uttryck i olika miljöer, vanligen i hemmet, förskolan eller skolan och på fritiden. Förskolan eller skolan har god kännedom och dokumentation om hur svårigheter och symtom hos enskilda barn eller elever visar sig i den miljön och vilken typ av anpassning och stöd som är till hjälp i förskolan eller skolans verksamhet. Förskolans eller skolans dokumentation kan ligga till grund för en funktions- och aktivitetsbedömning inom ramen för sjukvårdens utredning.
Samarbete efter en utredning
När utredningen i hälso- och sjukvården är klar bör resultaten återkopplas till personal i förskolan eller skolan, inklusive elevhälsoteamet. Insatser och stöd efter utredningen bör planeras och utformas i samarbete mellan barnet eller eleven, vårdnadshavare, hälso- och sjukvården och förskolan eller skolan. Det är en fördel om förskolan eller skolan och sjukvården samverkar för att kunna säkerställa att stödet blir så verksamt som möjligt och att man arbetar mot samma mål. Insatserna bör följas upp systematiskt.
Informationsutbyte vid utredning
Genom att utbyta information blir det lättare att bedöma behovet av insatser i olika miljöer.
Information från förskolan
- Beskrivningar som kan ges av personal.
- Skattningar av symtom och funktion via formulär.
- Information från specialpedagog, i förekommande fall.
- Förskolans dokumentation kring barns behov av anpassningar och stöd.
Information från skolan
- Beskrivningar som kan ges av personal.
- Den dokumentation som finns hos elevhälsan, t.ex. journaler, utredning av behovet av särskilt stöd och åtgärdsprogram eller annan dokumentation i elevakten.
- Skattningar av symtom och funktion via formulär.
Information från hälso- och sjukvården
- Vad utredningen visat med fokus på barnets eller ungdomens behov, styrkor och svårigheter.
- Konkreta beskrivningar som knyter an till upplevda svårigheter i förskolan/skolan.
- Genomförda och planerade insatser inom hälso- och sjukvården.
Elevhälsans roll i samverkan
I skolan har alla elever tillgång till elevhälsa enligt lag, medan det i förskolan inte finns i lagen och därför skiljer sig åt mellan olika kommuner och huvudmän.
Elevhälsan arbetar förebyggande och främjande och har inte något behandlande uppdrag.
Den lagstadgade elevhälsan ska samverka med aktörer utanför skolan när det behövs, till exempel socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I samverkan kan elevhälsan bidra med information om
- elevens lärande och utveckling i skolan baserat på t.ex. screeningar, kartläggningar och utredningar
- elevens hälsotillstånd utifrån hälsobesök och uppföljningar hos skolsköterska
- genomförda insatser för eleven och resultatet av dessa
- elevens närvaro i skolan
- elevens sociala situation skolan
- samverkansmöjligheter för planering av framtida insatser.
Hälso- och sjukvårdens roll i samverkan
I samverkan kan hälso- och sjukvården bidra med kunskap som rör det enskilda barnet eller ungdomen. Det kan till exempel handla om att
- ge information om barnets eller ungdomens hälsotillstånd
- återkoppla resultat och bedömning efter avslutad utredning
- ge information om planerade insatser inom vården, inklusive eventuella intyg och utbildning för egenvård
- följa upp och handleda i specifika insatser som även ges i förskolan eller skolan, t.ex. hur förskrivna hjälpmedel ska användas och individanpassas
- medverka vid eventuella SIP-möten så länge vårdinsatser pågår.
Uppföljning
Förskola och skola kräver inte någon diagnos för att arbeta med stödinsatser, men resultaten av utredningen kan bidra med ytterligare kunskap om vilket stöd som behövs utifrån de svårigheter som konstaterats. Rektor tar ställning till hur behoven bäst tillgodoses inom ramen för förskolan eller skolans uppdrag.
För att bedöma om stödet är adekvat bör uppföljning av insatser ske i samverkan och dialog mellan vårdnadshavare, barnet eller eleven, förskolan eller skolan och sjukvården.
Det kan synliggöra behovet av att modifiera insatsernas utformning och/eller intensitet. Över tid kan det finnas en risk att insatser upphör och att problemen ökar. Då kan samverkan bidra till att påminna om de behov som finns.
Material
Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer, Socialstyrelsen
Vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen och Skolverket
Neuropsykologiska svårigheter – så kan adhd påverka barn och unga i skolan - SPSM Webbutiken, SPSM
Egenvård i förskola, skola och fritidshem, Skolverket